vackert väder

Jag hatar att jag redan säger att jag var enklare förr. Och när jag ser mig i spegeln suckar jag. Likadant som jag alltid gjort, men kanske på ett osunt vis nu. Det gör mig sval. Jag myglar mig igenom dagarna, jag går på tå för att inte märkas. Jag har tusen idéer, alla känns lika trötta. Jag är sällsamt vacker, men det värmer inte mig. Jag fryser på samma sätt som regnet doftar. Jag springer inte likadant som någon annan. Det ser fånigt ut. Jag är fånig.

Alla som skriver ljuger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0