artisteri

Okej, såhär då. Jag försöker gå utan att bli styrd. Jag försöker skapa en spegelbild av mitt forna jag. Det är det allt handlar om. Det är därför jag blundar för vad som händer och hur ni känner. Jag är inte elak. Jag skrattar tills jag blir seriös. Jag var på väg att lösas upp till ingenting för jag tyckte allting var onödigt svårt.


 
Vi är aldrig starkare än vår svagaste punkt. Och jag vill aldrig vara något tungt för dig. Antagligen kommer jag behöva din famn för min melankoli, och jag behöver din vilja när jag själv inte vill.




PS.  Jämför aldrig mig med honom igen.